Min viktminskning

Min viktminskning

Jennys blogg

I denna blogg får ni träffa mig, Jenny, och följa mitt projekt att bli Fabulous vid 35. Bloggen startar den 1 januari 2010. Den 10 april 2010 hoppas jag infria min önskan att bli av med 30 kg för då blir jag 35. Jag har valt att göra detta genom xtravaganzas metod och ni kommer att få följa alla mina steg och min resa att nå min vikt och hälsomål.

Ett skepp kommer lastat med...

Vecka 36Posted by Jenny Tue, September 07, 2010 21:27:40
SOCKER!!!!

Som jag berättade om i söndags så hade jag ju ett par kalas i helgen. Då kan man ju lugnt säga att det alltid är de största utmaningarna. Det ska bullas upp med kakor, tårta, bullar och godis. En riktig orgie i socker helt enkelt.

Så här i efterhand så tycker jag inte att det är jätte svårt att motstå. Nu ska jag inte låta för duktig, för lite valde jag att äta, men en liten bit räcker och jag behöver liksom inte fortsätta. Jag kan stoppa mig själv. Det är något nytt för mig. Gamla Jenny hade definitivt ätit utan att tänka. En liten bullen här, ett par kokosbollar tills man inte har någon koll på hur mycket man faktiskt stoppar i sig. Och det är ju alltid mer än man tror. Skillnaden nu är att jag är medveten om allt jag äter. Hur mycket varje produkt jag äter representerar i kalorier och hur mycket jag behöver röra på mig för att göra av med det. Så mitt tankesätt är annorlunda. Då är det på något sätt lättare att välja att säga nej. Oj, behöver springa i 3 timmar för att äta det här. Då kanske det är lättast att låta bli...

Min shoppingvagn såg ju ut så här. Det är lite så att man skäms.



Egentligen dumt att jag inte gör ett annat typ av kalas.

Man skulle ju kanske egentligen bjuda på frukt och produkter som inte är så onyttiga, men det är svårt och barnen skulle kanske inte tycka att det är skojigt kalas?

Man får nog göra det stegvis i sådana fall. Ta in ett par bra alternativ och blanda med de andra valen. Så när min son fyller 18 år så kanske hela kalaset är nyttigt. Hehhe, jag undrar om de vill ha fiskedam då också?

Hur ser era kalasvagnar ut? Tips på bra, nyttiga alternativ som barnen gillar?

Man vill ju på något sätt stoppa barnen innan de likt sin mamma fastnar i en sockerfälla. Fast ärligt så är jag inte så orolig för trots att jag uppenbarligen inte varit bäst på att sköta mig själv tidigare så har barnen faktiskt inte ätit socker mer än vid speciella tillfällen, som vid kalas och i form av lördagsgodis.

Så socker och barn är knivigt.

Så efter helgen är jag i alla fall glad att det blev måndag och att återgå till gröten, keson och mina nötter. Detta här var måndagens shoppingvagn:



Nu tänkte jag gå och packa lite för imorgon blir det nog lite träning i form av dans! ÅÅåhhh, det ska bli så roligt!

Ha en bra kväll så hörs vi!
Jenny



  • Comments(2)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by Pelikan Wed, September 15, 2010 11:42:22

Köttbullar, prinskorv, vegetariska biffar, morotsstavar, blomkålsbuketter och gurkstavar var det som gick åt fortast på mina kalas, när jag var liten. Efter det fick vi bullar. kakor och tårta, men då var man ju redan mätt! Jag tror att barn överäter mindre än vuxna, så om man fyller deras magar med goda nyttigheter, blir det inte så mycket plats för sockret efteråt, och man kan ställa fram det utan att ha dåligt samvete. Dessutom kan man göra roliga figurer, små spett och munsbitar av maten, och då blir "tråkig, nyttig" mat roligare och godare. Tveka inte att krydda, också. Curry i de vegetariska biffarna gjorde susen!

Det är nog bäst att börja när barnen är riktigt små. När jag blev lite större, ville jag göra som jag kom i håg att vi gjort när jag var liten. Det var så jag "skulle" fira min födelsedag.

Posted by Sara i Uppsala Wed, September 08, 2010 22:12:47

Det är inte helt lätt att ändra på barns matvanor och kalasvanor, speciellt inte ju äldre de blir tror jag. Min son är ju snart 4 så honom går det ju bra att påverka, men en 10 åring vet ju vad han/hon vill ha. Och är det födelsedag så är det liksom... På något sätt. Samtídigt som det är just den tanken man behöver ändra på när man ska gå ned i vikt. Svårt det där. Du är ju i alla fall medveten om det! MEN, jag är övertygad om att du måste ha med din man på detta annars kommer det aldrig att gå. Ni ska stå enade i förändringsarbetet. Ha samma svar till barnen när de vill ha glass/Godis.

Kram