Min viktminskning

Min viktminskning

Jennys blogg

I denna blogg får ni träffa mig, Jenny, och följa mitt projekt att bli Fabulous vid 35. Bloggen startar den 1 januari 2010. Den 10 april 2010 hoppas jag infria min önskan att bli av med 30 kg för då blir jag 35. Jag har valt att göra detta genom xtravaganzas metod och ni kommer att få följa alla mina steg och min resa att nå min vikt och hälsomål.

Att vara förebild för en dotter!

Vecka 4Posted by Jenny Sat, January 30, 2010 22:57:33

Det är ett av de svåraste jobben jag har haft, inte bara att vara mamma, utan att vara en förebild för min dotter. Jag vill ju självklart bidra till att min dotter växer upp med en strak självkänsla som säger att jag är fin som jag är. Oavsett om hon är rund, smal eller mittemellan.

Därför har ordet banta aldrig använts hemma hos oss, oavsett hur missnöjd jag själv varit så vill jag inte att hon ska tror att jag inte är nöjd med mig själv. För det tror jag är det värsta man kan göra mot sitt barn. Om jag inte är nöjd med mig själv hur ska hon kunna tro att hon duger som hon är?

För ett par veckor sedan när vi satt och pratade så sa hon att några av pojkarna i hennes klass sagt att "Din mamma är ful!". Hon var ledsen för det och jag försökte komma med kommentarer som att "de säger bara så för att retas" och "bara du tycker om din mamma så är det det enda som betyder något. "

Men det är klart att det är jobbigt för ett barn att någon säger så. De flesta barn kan väl minnas stunder då man skämts för sina föräldrar. Inte för att man behöver det utan jag tror att det är vanligt att barn jämför sig med andra och inte vill sticka ut, även när det gäller vilka föräldrar man har.

Jag vill inte att min dotter ska behöva skämmas för att hennes mamma är tjock. Det är så många andra saker som hon kommer att ställas inför så om jag kan eliminera något så vore det skönt.

Självklart är detta inte anledningen till att jag vill gå ned i vikt, men att jag vill att hon ska växa upp med en mamma som faktiskt är nöjd med sig själv.

Utmaningen för mig är alltså att gå ned i vikt utan att min dotter vet om att jag bantar, samtidigt som hon tror att jag älskar hur jag ser ut och tycker att det är ok att ha en stor rumpa. Hon vet ju självklart att något är på gång. Hon reagerar på att jag inte äter mat. För att inte tala om min son som senast i veckan när vi var bortbjudna utbrast "Men då kan du också äta!".

Så det jag sagt till henne är att mamma har problem med magen, vilket är sanning, och att jag nu försöker få ordning på den. Dumt att inte tala sanning, men om hennes självkänsla står på spel så är det ett lätt val.

Det är en balansgång, och det är verkligen ingen som sagt att det ska vara lätt att vara förälder...

Vi hörs imorgon!
Jenny

  • Comments(2)//www.xtravaganzajenny.se/#post34